Indienresa 11 april- 15 maj 2010

Kommentera gärna i gästboken       In english

Göteborg  lördag 10 april 

Den riktiga semestern startade idag, en solig dag och de sista förberedelserna för resan till Indien. De sista förpliktelserna mot arbetet slutförda, tagit farväl av vänner och sitter vid fönstret och tittar ut över hamnen. Vattnet djupblått, himlen ljusbl? skarpa skuggor som bara den tidiga kyliga vårmorgonen kan skapa. Livet spirar och nu är ljuvlig tid. Något vill hålla mig kvar vid upptäcktsfärderna i vårens landskap, något vill f?mig långt bort, glömma alla konfrontationer och konflikter, tärande och tyngande uppdrag. Ingen flykt, endast en lugn plats att vara p? att se dagen.

Färjan till Danmark skiljer sig från kajen därborta, strävar ut mot mittfåran i älven  mot havet. Någon som lutar sig mot relingen p?övre däck känner kanske detta uppbrott, nuets spänning, det ständiga vardandet. Att lätta ankar och driva, en befrielse men ocks?osäkerhet.

Helsingfors söndag 11 april

Finland ser fortfarande lite vintrigt ut från flygplansfönstret. Flygplatsen har en ansenlig mängd japaner som ska byta flyg. Man börjar fatta att Tokyo - Helsingfors - Paris ligger p?samma storcirkel, kortaste flygvägen till Europa.

Mitt flyg går om 5 timmar. I denna fantastiska transitlobby får jag fördriva tiden med att surfa med flygplatsens fria trådlösa internet och samtidigt se folk "live" från alla hörn av världen. De kommersiella taxfree zonerna , alla stela  barer och restauranger, alla uppradade sittplatser, skyltar som med all önskvärd tydligheter visar precis vart du ska och var toaletten finns. Egentligen är flygplatser rent socialt stendöda ställen. Frågan är om man skulle kunna skapa mysiga, trevliga flygplats terminaler. Jag tror de flesta vill g?runt, ostörda i sina tankar, finna vägen till nästa gate och incheckning. Tryggt att höra speakern informera p?nbsp; japanska om flygförseningar och boarding  tider.

 

Delhi måndag 12 april

Strax utanför dörrarna till den välordnade Indira Ghandi International Airport börjar det Indien man kommer ihåg. Hettan som slår emot ansiktet, dammet och röran i allmänhet. Från de välupplysta flygplatshallarna till den outgrundliga folkmassan som trängs. Överallt folk som sysslar med allehanda ting. Det byggs en fem gånger större flygplatsanläggning, toppmodern,  alldeles bredvid. Jag lovar att inom några år är situationen detsamma, det där med inne och ute. Alla indien resenärer känner igen det. Man betalar inte för en plats i solen utan för en plats bakom glasdörrar. Som här bredvid ett till synes kaotiskt Pahar Ganj sitter jag p?ett lite dyrare matställe med Wifi och surfar med min egen dator. Utanför glasdörren (och glasvägg) går det tiggare, försäljare  och heliga kor.  Husen faller ihop, man är tvungen att reparera inför Commonwealth Games i början av oktober. Här är rörigare än vanligt. Vid järnvägsstationen försöker man dölja rucklen bakom glatt målade fasader påklistrade de gamla. Det otroligt försummade och  nedkörda Connaught  Place  börjar äntligen renoveras. Något som borde påbörjats för många, många år sedan åtminstone för arkitekturens skull. En jättelik kolonial konstruktion som perfekt passar klimatet med sina svalkande fantastiska arkadgångar där alla exklusiva affärer och matställen finns bakom väl bevakade glasdörrar. Inom några år finns gatuförsäljarna där igen, tiggare, skabbiga hundar och bondfångare. (Se renoveringsbilder här)

Pahar Ganj har kvar sina fantastiska butiker och billiga hotell. Det  är västerlänningarnas favoritplats men ocks?en populär basar för undre medelklassen. Just nu får man se upp för fallande tegelstenar och betongklumpar i renoveringsivern som pågår till sent p?natten där man ser blixtrande svetsar som försöker sätta ihop fasadens järnskelett.

Jag skulle föredra en kontinuerlig förbättring och ändrad  inställning hos folk i gemen. Detta här känns väldigt påfört ovanifrån, skapar arbetstillfällen vilket är bra, men vad händer sedan?

Pahar Ganj

Connaught Place, bild från http://iguide.travel/Delhi/Activities

Utsikt från Devdar Woods Guesthouse

Mussorie vid skymningen

Mussoorie 13-14 april

Det finns hur många skäl som helst att åka till Indien. Värmen, lukterna, maten, arkitekturen och s?Himalaya. Det sista är min tillflyktsort och där kommer jag tillbringa semestern den här gången. Nostalgi för mig är att ta nattåget till Dehradun och tidigt p?morgonen åka upp till Mussoorie där jag tillbringade större delen av min barndom. Nu var tåget fullt av pilgrimer till Kumbha Mela i Haridwar. Det blev nästan helt tomt p?tåget när vi passerat Haridwar och jag kunde sätta mig vid fönstret och se bergen tona fram i diset. Det är torrtid och sikten är inte den bästa. Bränder är vanliga i maj och juni innan regntiden. P?järnvägsstationen i Dehradun var det tradition att inta en frukost med toast, stekt ägg och te i restaurangen där men den var tyvärr nedlagd. Jag delade sedan taxi med ett indiskt par och vi gav oss iväg till Mussoorie p?nbsp; en slingrig väg upp till 2000 m höjd. Till slut hamnade jag i Landour p?Devdar Woods Guesthouse, en basstation för de närmaste 11 dagarna. Våren här är ljuvlig och p?något sätt har jag landat. 

Rishikesh 15-16 april

Passade p?att ta en tur till Rishikesh med lätt packning  för att studera folklivet där i samband med Kumbha Mela  i Haridwar. Resan dit gick bra med byten mellan taxi, rickshaw och buss. Väl där s?var halva staden avstängd för fordon och jag fick som alla andra pilgrimer g?uppför floden Ganges till de heliga platserna. Det var en strid ström av människor som skulle korsa Ganges vid en pontonbro och tv?smala  hängbroar. De heliga templen fanns p?båda sidorna s?det var denna ström av pilgrimer som aldrig tog slut likt Ganges själv. Gamla och unga, sm?barn, bättre bemedlade och extremt fattiga som sparat länge för denna yatra, oftast bara med tygbylte p?huvudet innehållande alla förnödenheter. Man såg dem i skaror under de stora trädens täta kronor svalkande sig i dess skugga. Boende tätt sammanpackade i stora dharamsalas, ett slags härbärgen för pilgrimer. Tålmodiga, saktmodiga, väntande p?sin tur  till tempelprästen, ständigt tillbedjande olika slags gudar efter vägen, en fyrarmad hästgud, en bl? gud uppflugen i ett träd, en skräckinjagande gud med flammande ögon och röd utsträckt tunga ridande p?en grinande tiger.

Minst en miljon pilgrimer här, det var över 15 milj i Haridwar.

 

Mussoorie 17 april

Vad är ljuvligare än synen av djupröd Rhododendron mot de bl?bergen? Det är en kort tid  d?de smyckar branterna. De röda kronbladen täcker redan jorden under träden.

Sluttningarna är täckta av tusenskönor, det är miljoner av dem! Se en uppsättning fler blommor här. Kan du namnge dem s?hör gärna av dig till info@davey.se

Mussoorie 18 april

Aporna driver omkring i flockar. De rödbruna "Bandars" byts av mot de gr?"Langurs". Deras nyfödda klänger vid bröstet och magen p?honan. med en fantastisk elegans och vighet tar de sig fram mellan husen, träden och bergväggarna. De spatserar lekande lätt p?spända linor. De vänder upp och ner p? soptunnorna i jakt p?föda. Kanske har de förökat sig s?otroligt här p.g.a. tillgången p?föda eller s?har det blivit för varmt i dalgångarna och slättlandet. De migrerar ner p?lägre höjder under vintern. Vid templen matas de av besökarna som varande ättlingar till apguden Hanuma. De röda "Bandars" är specialister p?att stjäla frukt från människor genom att ilsket skrämma och sedan  slita åt sig fruktkassen.

 

Några fjärilar och fåglar

DSC_2571.jpg (131694 byte)DSC_2582.jpg (68534 byte)DSC_2609.jpg (79187 byte)DSC_2611.jpg (76367 byte)

DSC_2614.jpg (61007 byte)DSC_2631.jpg (99611 byte)DSC_2633.jpg (127865 byte)DSC_2644.jpg (112512 byte)

DSC_2646.jpg (90767 byte)DSC_2655.jpg (49807 byte)DSC_2647.jpg (76768 byte)DSC_2656.jpg (86591 byte)

DSC_2660.jpg (103170 byte)DSC_2662.jpg (98035 byte)DSC_2669.jpg (112628 byte)DSC_2675.jpg (106551 byte)

DSC_2677.jpg (77684 byte)DSC_2678.jpg (54606 byte)DSC_2681.jpg (72810 byte)DSC_2690.jpg (87432 byte)

Mussoorie 19-24 april

Turistsäsongen är p?gång. Det är hett p?slättlandet och turisterna kommer i en ständig ström. Det är den indiska medelklassens favoritställe och det är speciellt populärt att fira smekmånaden här. Här finns allt för alla prisklasser. Antikaffärer med mycket kolonialt gods. Tygaffärerna dominerar, allt från lyxiga butiker till marknadsstånd. Suvenirbutikerna kommer därefter i antal och det är en otrolig blandning av krimskrams. Utmed vägen säljes popcorn, spunnet socker och grillade majskolvar. Sedan kan man äta p?restauranger av alla klasser. Aktiviteter finns det gott som att åka linbana, kl?upp sig i färggranna bygdekläder och bli fotograferad, rida häst, åka karusell, rullskridskobana med disko, spela otaliga dataspel. Det finns  utflyktsmål som till vattenfallet Kemty Falls, Sir George Everest stuga , Nag Tibba, en helig bergstopp med ett ormtempel eller en trip till Dhanoulti, naturskön bergsstad. Kommunen har "förskönat" The Mall som är huvudstråket i staden med skulpturer av djur, reliefer med gigantiskt lejon och vilda hästar. Någon lokal politiker har passat p?att ställa upp sitt fotografi framför "djurgårdarna". Det finns dock ett riktigt akvarium som har en mängd vackra fiskar. Turiststråket ligger från Kulri basar över The Mall till Gandhi Chowk. Här lär det vara fullständigt odrägligt när turistsäsongen är p?topp enligt dom som överlevt det.

Klicka p?valfri bild.

Mussoorie 19-24 april

Det mest intressanta med en stad som Mussorie p?en bergskam 2000-2500 m upp är bosättningarna och hur det genom tiderna växt fram, förändrats, byggts till och raserat. Det mesta byggs nu p? betongfundament p?höga betongpelare. Man slipper d?schakta undan stora stycken berg och kan ansluta affärer och bostäder direkt till huvudgatan. Engelskmännen byggde sina bosättningar p?utschaktade bergsplatåer förstärkta med stenmurar. Husen var oftast en kopia av bungalowen från slättlandet men i sten och tr?med korrugerat plåttak. Skiffertak är det traditionella sättet i bergen. Skiffertaken i Kuludalen och Chambadalen kan bli otroligt vackra. Här är det betong och plåt som gäller numera.

Jag har 45 års perspektiv p?Mussoorie och välståndet har ökat markant. Det finns numera inga tiggare, alla barn går i skola och de flesta ser välnärda ut. Bosättningarna vid Landour basar betraktades som ren slum en gång i tiden men är numera ganska välordnat, relativt sett.

Det finns dock som i alla indiska städer ett växande sopberg. Kloaker, vattenförsörjning och eldistributionen behöver förbättras. Mobiltelefonnätet är dock otroligt väl utbyggt och var man och kvinna med någon inkomst bär p?en mobiltelefon.

Teckningar i blyerts, 15 x 21 cm

En osannolik boning (Jag har ritat s?sanningsenligt som möjligt.)

 

Det var allt från Mussorie. Reser den 25 april till Delhi och därefter till Darjeeling.

Bosättningar vid  Landour basar

 

Bosättningar bortom Gandhi Chowk

 

Tåget klart för avfärd p?Darjeeling station. Det fanns en vändplatta för loket men det användes inte.

Ångloksmodellen i sin helhet. Bakom skorstenen ligger vattentanken. Framför förarplatsen ligger kollagret.

Kolvar och vevstakar. Vattentanken upptill

Tryckmätare, ventiler, reglage och spakar. Lucka till eldkammaren nertill. 

P?väg kan man säga. Rälsen tar en vid sväng över asfaltvägen.

Darjeeling Express

26-27 april

Från Delhi heter tåget Rajdhani Express och fortsätter långt in Assam efter att ha passerat Siliguri som är avstigning för Darjeeling. Sista biten får man ta ett lilleputt tåg som tveksamt kan kallas express d?den den tar 9 tim att tillryggalägga den 90 km långa sträckan till Darjeeling högt uppe i bergen.  Det är en smal korridor mellan Bangladesh, Bhutan, Kina och Nepal som Indien har med den lilla delstaten Sikkim i norr. Åt öster vidgar sig det bördiga Assam med den stora floden Brahmaputra i centrum omringat av delstaterna Arunachal, Nagaland, Manipur, Mizoram Tripura och Meghalaya. Stora problemområden för Indien med uppror, bråk mellan olika folkslag i etniska, religiösa och ekonomiska konflikter. Sedan ligger Kina p?lur och gör anspråk p?Arunachal. Gränslandet till Burma är starkt kuperad djungel. Nagaland var känt för sina huvudjägare prydda i färggranna fjädrar men de är sällsynta nu. Områdena är under stark utveckling och turismen dit ökar stadigt. Det lär vara mycket vackert.

Rajdhani Express är ett dessa fantastiska intercitytåg med full servering ombord precis som p?ett flygplan, om man minst har löst en 2 klass sovvagn med AC. Kostar 266:- för 24 tim resa (180 mil)  Hela vagnen är som en kup?s?det finns inte mycket till privatliv. Först delas det ut mineralvatten. Lunchen startar med en god soppa, krackers och smör. Därefter en veg eller nonveg indisk måltid med ris, dal, grönsakscurry (eller kycklingcurry), färska grönsaker, pickels (starkt) och tv?tunnbröd (chapati). Lunchen avslutas med en filbunke och slutligen en glass som efterrätt. Mycket gott med tanke p?det osmakliga som flygbolagen presterar. Filbunken kommer i en liten lerkruka stor som en kaffekopp väl avkyld. Vid 5-tiden är det te med tilltugg. Med varmt vatten i en liten termos får man själv blanda sitt te efter tycke och smak. Kvällsmålet är en upprepning av  lunchen med lite variationer. Frukosten består av te, omelett, toast, smör och marmelad. Disken plockas bort noggrant och vagnen städas energiskt med jämna mellanrum. Lakan, kuddar och filtar tillhandahålles och man är ganska mätt och belåten när man går till sängs. Sedan får man st?ut med allt kackel från övriga passagerare, barnskrik och vilda diskussioner. Att använda hörlurar när man lyssnar p?musik är inte indiernas grej liksom. Det kan bli en ren kakofoni av ljud genom kupén d?alla sätter p?musikspelarna i sina mobiler. Framåt småtimmarna är det dock släckt och tyst och man vaggas till sömns av tågets rusande genom den platta oändliga Gangesslätten.

Någon likhet med Darjeeling Express i filmen med samma namn är det inte.  Jag tror att filmen blandar stilar från nuvarande och gamla koloniala vagnar. Men äventyret skulle kunnat utveckla sig som i filmen. Tåget for konstant i en riktning vid insomnandet men hade vänt riktning p?morgonen. Den känslan får man när landskapet rusar förbi i motsatt riktning.  Någonstans p?en station i Bengalen stannade det för en järnvägsstrejk som varade i 9 tim. Många blev otåliga och hoppade av tåget för att fortsätta med delad taxi eller buss till Nepal. Vagnen var stundtals nästan tom p?folk som gått för att höra sig för, titta p?strejken eller besöka samhället. När vi väl startade igen gick det långsamt och jag nådde Siliguri 10 tim försenat.

Dagen därp?efter en natt p?hotell i Siliguri var jag full av förhoppning att ta mig en tur med lilleputt tåget, eller "Toy train" som de kallar det, till Darjeeling p?2134 meters höjd. Det var tyvärr inställt p? grund av ett ras i bergen s?jag fick ta en delad taxi upp istället. Jag blev dock lite besviken över att den smalspåriga järnvägen för det mesta löpte utmed vägen, innanför eller utanför. Den var dåligt underhållen och löpte rakt igenom centrala bygatorna där det var vansinnigt trång för bilarna och vid färden upp blev vi stående långa tider i rena trafikstockningar pga vägarbeten. Hur tåget tråcklade sig igenom allt detta är en gåta. Jag som trott att tåget gick i ensamt majestät, slingrande mellan de gröna kullarna och teplantagerna med de blånande bergen i bakgrunden för att stundtals göra uppehåll p? nätta  sm?stationer i sten dekorerade med blomkrukor. Det går sm? sightseeingturer ut från Darjeeling med tåget vilket kanske är mer givande. Det var roligt att studera ångloken p?järnvägsstationen i Darjeeling. Där finns ocks?nbsp; plaketten som deklarerar järnvägen som ett världskulturminne. Hoppas de använder pengarna för att rusta upp spåren och loken.

Arbetet med järnvägen startades 1879, började användas 1881 och slutfördes 1920 d?den sista "nedstigningen" till Darjeeling byggdes. Järnvägen passerar allts?sin högsta punkt innan Darjeeling. Inga tunnlar gjordes eftersom man ville behålla utsikten intakt över det fagra landskapet. (Innan 1881 brukade en resa från Calcutta till Darjeeling, en sträcka p?67 mil, ta 6 dagar med tåg, färja, oxkärra, hästar och bärare.) Spårbredden är c:a 60 cm och ångloken av märket Garret från 1909 har en vikt p?28 ton. Det där med lilleputt är ju relativt.

Darjeelingen 29 april

Tibetanska: "Dorji" = åska, "Ling"= plats

Här är vackert och kullrigt  när man blickar åt norr och har dalgången nedanför sig med alla teplantagerna. Himalayamassiven skulle synas bortom de bl?bergen men det var disigt och molningt idag . Den ursprungliga koloniala prägeln börjar snart försvinna bland alla nybyggen. Centrala staden har blivet en labyrint av slingrande gator, trappor och gångar.  Överallt affärer som säljer "Pure Darjeeling Tea" och det får man ju hoppas. Darjeeling är omringat av teplantager.  Men här finns ocks?ett zoo, en botanisk trädgård, militärskolor, polisskolor, internatskolor, tibetanskt center och s? Tenzings hus och bergsklättrarskola. Tenzing Norkey var sherpa och  förste man p? toppen av  Everest 1953.

Darjeeling sägs ha världens finaste te. Självaste stadens namn är synonymt med te. Att göra ett gott te är en konst och nu talar jag inte bara om bryggningen. Engelsmännen smugglade in ett Kinesiskt te som trivdes väldigt bra i bergen och klimatet var perfekt med stor fuktighet och mycket regn. Det tar 8-10 år för busken att bli mogen för skörd. Plockningen sker för hand och de färska löven har 70-80% fuktighet. De torkas lätt s?fuktigheten sänks till c:a 40%. Därefter vidtar en speciell rullning  av bladen s?att man frigör de livgivande safterna och smakerna. Steg 3 är något som kallas fermentering. Bladen ligger p?bäddar några cm högt i hög fuktighet. Här utvecklas alla aromatiska ämnen och processen måste avbrytas vid givet tillfälle  genom den slutliga torkningen  s?att fuktigheten ligger runder 2%. Detta är den gamla traditionella metoden och hur rullningen, fermenteringen och sorteringen  sker kräver fingertoppskänslighet och näsa. Fermenteringen får inte avbrytas för tidigt eller för sent. Sorteringen sker i olika grader. Hela blad prissättes högst och brutna blad blir billigare. Tedamm är billigast och förekommer i våra tepåsar. De färska översta nyutslagna bladen används för att göra den allra dyraste tesorten. Man får d?något som "Super Fine Tippy Golden Flowery Orange Pekoe". Fint te är Golden Flowery Orange Pekoe eller G.F.O.P och d?är bladen hela. Sedan kommer de brutna tebladen i olika sorteringar. Golden Broken Orange Pekoe G.B.O.P  etc. 

Happy Valley teplantage och fabrik från 1857. Maskineriet lär var lika gammalt men mycket välskött och väl underhållet. 

 

I morgon bär det av till Sikkim och lite bergsvandringar. Kanske hinner jag med ett första intryck väl där. Sedan är jag i vildmarken.

 

Norr med Kangchenjunga , världen 3:e högsta topp bakom molnen

Öster med delar av staden Darjeeling

Neråt mot en teplantage

 

Sikkim

Pelling 2-4 april

Detta är väl Sikkim i ett nötskal.  Kangchenjunga tornar upp till 8585 m höjd, världen tredje högsta topp, det är den spetsiga toppen p?högra sidan i bilden. Gamla buddistiska kloster med Bhutanesiska anor. Här ett av de äldsta, Pemayangste vars namn betyder "Perfect Sublime Lutus". Väggarna invändigt täckta av målningar, både förtjusande skildringar av natur, djur och växter men ocks?skräckinjagande blodtörstiga gudar och gudinnor med otaliga armar och huvuden. Längst fram i mittgången en skuptur av Buddha sittande i meditation. Där finns dom rituella trummorna, sittplatser för munkarna och biblioteket p?övervåningen med alla de heliga skrifterna. Längst upp p?tredje våningen finns hela väldsberget skulpterat med  i stort sätt allt som målningarna skildrar, eremiterna i grottorna, åskviggarna, från naturen där nere till gudarna högst upp i otaliga formationer. Entrén till tempelområdet har ett litet tempel med ett gigantisk bönehjul i mässing. Det gick runt av sig själv med en elektrisk motor och sände bönorna till de högre sfärerna liksom ocks?böneflaggorna som finns överallt och fladdrar i vinden och för bönerna som är skrivna p?dom vidare bort över bergen. Runt omkring klostren finns "Chorten", gravmonument över betydelsefulla buddister.

Bilden av Sikkim kan kompletteras med de ödsliga kalla vidderna och dalgångarna i norr. Rhododendron i 36 olika arter och orchidéer i minst 450. Till slut den förtjusande röda pandan, symbolen för Sikkim.

     Chorten

 

 

 

Bildserier och länkar

Sikkim

 

Fangorns skog mellan Tzoka och Dzongri

 

 

Red Panda

Teckningar Indienresan

Bildband Darjeeling & Sikkim

As anyone fake rolex sale who lives in and/or visits New York will attest, August in fake hublot not a good month to be walking replica watches sale around the city. Nevertheless, hublot replica sale sometime between laying down drum omega replica sale tracks and sound check for the gig rolex replica uk we were playing that night, I managed to sneak away to 36 West 47th Street, my replica watches Element In Time destination. Now soaked head to toe (and not because of rain), the first thing cartier replica uk the ¡®EIT¡¯ guys offer me is some water and a roll of paper towels.