Kulu
Valley |
Akvareller
Teckningar
Manali
1987
Från dagboken 12 april 1987 Kulu Valley Indien
"Manali. Jag tänker
bo riktigt primitivt uppe i bergen, 200:-/mån för två rum, ett för
att sova i och ett som kök med vedspis. Vatten hämtas från forsen utanför.
Undrar hur det blir med hygienen, toalett och tvättning? Säkert en ny
erfarenhet. Omgivningen är verkligen alpin och byarna medeltida. Verkligen
intressant område med många vackra berg, forsar och skogar. Kallt men
inte frysgrader och stugan ligger väl skyddad för vindar och solen lyser
in på morgonen. Stannar säkert en månad här innan det är dags att dra
vidare. Gott om västerlänningar här att prata med så tiden blir säkert
överkomlig."
Så började dagboken jag skrev under vistelsen i
Manali. Jag skrev något
nästan varje dag. Möjligen blev skrivandet, akvarellmåleriet och teckningen
tillsammans med fotograferandet den
dagbok som gör att jag minns tiden så intensivt. Minns nästan varje steg, händelse och
vy, möten med folket i byn,
deras fester och musiktillställningar. Vandringarna genom bergen med snöbergen i fonden. Vägen mot Rohtangpasset över till Lahaul och Spiti
blev en dröm, jag stannade i Manali, här var gott att vara.
Tidigare, efter några dagar i Simla var jag på väg genom
Kulu valley med buss till Manali vid dalens högsta punkt innan topparna och passen
tog vid som ledde bortom himalaya till transhimalaya. Den ringlande dalgången med floden
Beas i botten sågs hela tiden från bussfönstret och de ständigt stegrande bergen inåt massivet. Vi rullade
förbi byar med djurskötsel och fruktodlingar, branta betesmarker och terrasser.
Jag kom till Manali sent på kvällen och checkade in på
ett billigt hotell tillsammans med några andra västerlänningar som
varit ressällskap.
|
Huset på sluttningen ner mot forsen
|
Jag har börjat dagen med att måla vyn från
loftgången utanför mitt rum |
Luften var frisk och klar morgonen därpå, lite kylig
innan
solen hunnit leta sig ner i dalen. Den stora anstormningen av indiska
turister skulle komma först i maj/juni. Det fanns tätt inpå samhället
skogspartier att vandra igenom upp mot det gamla Manali som låg längre upp i
berget. Korsade först en biflod till Beas och stannade till för en kopp te i ett enkelt skjul
utmed vägen. Jag kunde där blicka ut över äppelodlingarna som stod i blom. Det
var engelskmännen som införde äppelbruket i dalen och som sedan dess varit
en god affär för lokalbefolkningen. Äpplen är en av de allra populäraste
frukterna i norra Indien trots att det inte är den billigaste frukten.
Uppåt bifloden såg jag några hus som inte verkade bebodda och fick så
reda på att de gick att hyra. Téskjulet var en kontaktlänk mellan
turisterna och befolkningen i Old Manali som ägde husen. Jag stämde
senare träff med en av husägarna. Vägen upp till stugan var en stig med
branta steg och smala avsatser mot bergskanten där man blickade ner i den
brusande och virvlande forsen. Äldste sonen i familjen visade mig ett hus
vackert beläget mellan aprikosträden på en sluttning ner mot forsen.
|
Manali
13 april
Ett
vackert
alpint område. Högväxta skogar, forsar, fruktträd överallt, mest
äppelträd som står i sin fulla blom. Gamla Manali är som en by från
medeltiden. Husen är tvåvånings med loftgångar runt om och djurstallar
där nere. Från loftgångarna hänger halmknippen för tork. Kvinnorna
sitter vid vävstolarna på speciella balkonger. Barnen är väldigt söta.
En del bär omkring sina små syskon i en enkel tygsele. Hustaken
är stenbelagda, platta stenar, inte skiffersten som var så vanligt på
många ställen i bergen. Stommen i huset av sten medan övriga delar är
i trä, mörkt vackert snidat trä. Dörrar och fönsterposter är dekorerade.
Från loftens räcken hänger vackert vävda tyger i olika mönster
och färger. Männen bär "kulukepsen" , en rund mössa med
färggrann bård, allt i ylle. Fåren och getterna betar på de gröna
sluttningarna, vaktas av herdar och hundar.
Jag
har
flyttat in i ett hus nära forsen, en bit från Manali. Några fransmän
bor i bottenvåningen. Vatten hämtas från forsen och spisen eldas med
ved. Primitivt men också en utmaning. Forsen är strid, den hörs ända
in i huset.
Jag
var nere i basaren och provianterade, köpte även all köksutrustning. Kommer
att bo väldigt billigt trots detta. Elda med ved var en prövning men jag
lär
mig bättre allteftersom. Veden är lite våt och röken är besvärlig.
Sover bredvid köket i ett rum med två fönster varifrån man ser ut över
dalen med fruktträden.
Kommer
säkert att trivas här efter att lärt mig konsten med hygienen,
toaletten och disken. Vattenhämtningen vid forsen får bli en
styrketräning. Det finns gott om västerlänningar att prata med och hur
mycket som helst att arbeta med. Bara vädret blir fint.
En
underbar fullmåne den första natten, kallt men gott att ha en varm
dunsovsäck.
Vattnet
i forsen var iskallt glaciärvatten. Tog mod till mig en gång och stod i
en stilla pöl och hällde vatten över mig. Gjorde det bara en gång. Det
fick bli uppvärmt vatten och tvättlappar istället för dusch. Toaletten
var ett rangligt skjul utanför huset som knappt gav något skydd för
insyn, ett hål mellan några brädor och en latrintunna. Jag kokade vattnet i
forsen innan jag drack det, man vet ju inte hur många sådana uthus som
fanns uppströms. Blev dock aldrig lös i magen, fick motsatt
problem med hård mage av allt kalk i vattnet.
Manali
14 april
Det
röks mycket hasch här, den är billig och cannabisen växer vilt i
backarna, även utanför mitt hus. Många är här endast för narkotikans
skull. Man ser tragiska fall, trasiga själar. Lokalbefolkningen lider
inte av något eget missbruk. De flesta har väl prövat det. Många
avskyr hela handeln enligt husägaren. Frånsett huset hjälper han till
på familjegården med äppelodlingar men är framförallt en omtyckt
vägvisare hos västerlänningar som ska vandra i bergen.
|
Old
Manali
Utsikten
från loftgången |
Köket
Sovrummet
med "ateljé"
|
En
man och två kvinnor från Frankrike som bor under mig röker mycket hasch
på kvällarna och den söta lukten tränger sig upp till övervåningen.
De har sitt kök ute i det fria under ett träd framför huset. Hälsar
på dem varje morgon från loftgången. Så länge de betalar hyran och
inte ställer till bråk lär polisen inte göra några razzior.
Cannabisen odlas på vissa ställen för att utvinna fibrer som slås till
hamparep. De översta bladen och blomknopparna knådas till en mörk deg
och säljs som hasch eller charas som den heter här. Blomknoppar
och blad torkas också och säljs som marijuana, ganja. Haschdegen
smulas ner i vanlig tobak och rullas sedan till cigaretter. Marijuanan
röker man i pipor. Lokalbefolkningen använder den vid sina festligheter
och religiösa tillställningar. Man strör ganjan på rökelsekaren som
ett offer till Shiva, en av gudarna som gjorde bruk av drogen.
Manali
15 april
Ytterligare
en fin dag. Mycket tid går åt till de enkla sysslorna, koka mat, diska
och tvätta sig. Allt tar sin tid när man har vedspis och forsen som enda
vattenkälla. Behöver skaffa mig ett större handfat, det underlättar
tvättningen.
Underbart
att sitta i solen, se över bergen, höra forsen brusa. Äppelträden
doftar i sin blommning, grönskan är skir. Folket lever nära naturen med
urgamla traditioner.
Manali
17/4
Besökte
gamla Manali och började teckna de medeltida gamla husen. De är
arkitektoniska mästerverk när man börjar analysera konstruktionen. De
tunga stenbelagda taken, loftgångarna, trapporna. Grundstommen av sten
och överbyggnaden i trä. Den vackra stenbelagda gårdsplanen där korna
håller till med sina kalvar. Kvinnorna kom med sina vedlaster utifrån
markerna. Även till vardags var de vackert klädda, yllekläder de
själva vävt med färggranna mönstrade bårder. Många lever på
fruktodlingar och hantverket med ylleväveri av kulumössan, schalar och
tröjor som säljs i basaren. Männen gör mycket av åkerbruket, vaktar
fåren, bygger husen och terrasserna. Kvinnorna sitter och väver i
vävstolar på speciellt utbyggda balkonger från husen.
På
eftermiddagen var jag till Vashist, en by på andra sidan dalen där de
firade sin speciella bygud. Byn var i feststämning. Männen bar sina
finaste mössor och kvinnorna sina rikt broderade och färggrant vävda
folkdräkter.
Det
finns en speciell Kuluras, ansiktet avlångt med en vackert böjd näsa
och hyn mycket ljus, det finns en viss blandning med den tibetanska rasen.
Byguden
togs ut ur det välsnidade lilla templet till ljudet av trummor och
basuner. Klockor klingade och rökelser brändes, basunerna bölade, raka
och långa eller i s-krökning. Guden bars runt i en bärstol av två
män. De ska bära den hela vägen till en grannby för påhälsning. Kanske lokalguden där kan ge sin välsignelse eller är det mera ett
vänskapstecken? Pakoras
och sötsaker såldes överallt tillsamman med te.
|
Manali
21/4 Dagarna
går. Idag lämnade fransmännen och kvinnorna i våningen under mig för
bussresan till Delhi. Mannen i sällskapet skulle till Frankrike och tjäna minst 3
milj på sin utsmugglade hasch/marijuana. Hur det skulle gå till fick jag
inte reda på. Pengarna skulle gå till en safari med motorcykel genom hela
Afrika. Kvinnorna skulle till Calcutta och jobba med Moder Therese rörelsen
i slummen, en kontrast verkligen! De verkade ha gott om pengar,
mycket unga, kanske med rika föräldrar? Jag
stannade på loftet hela dagen, tvättade kläder, skrev brev, målade
utsikten. Pratade
med husägarens son, den näst äldste. Han berättade att det hade varit
bröllop i byn i tre dagar till en kostnad av minst 25 000 Rupee (6000 Kr,
vilket är en välbetald årslön). I natt skulle paret vara tillsammans i
bröllopsängen. Samtalet kom in på sex. Han var inte intresserad av giftermål, köpte sig hellre en flicka i byn för en natt. Skilsmässor
förekom också sade han. Bröllopet i byn stod mellan två bybor, så de
kände varandra sedan tidigare, 17 år gamla var de. Sex före giftermålet var inte tillåtet enligt religionen. Jag sade att samma regler gällde i Europa
men få höll dem eftersom lagen ej var emot fri sex utom i fall med
minderåriga. Vi pratade mer om sex, mer än vad som här skulle vara
lämpligt att återge.....
|
Byborna i sina vackra kläder övervakar festligheterna |
Folk tittar ner på processionen från loftgångarna
|
Manali
22/4
De
vattendrivna kvarnarna är är helt byggda i sten och trä. Från c:a 2
meters höjd faller vattnet i en ränna ner till skovlarna där rörelsen
sedan växlas över till horisontellt snurrande kvarnhjul. Säden mals
väldigt sakta. Kvarnarna är små, det går inte att stå upprätt inuti.
Fick en påse mjöl som passade utmärkt att baka chapati med, ett mycket gott
fullkornsmjöl. Hittade
även ett sågverk som drivits med vattenkraft, numera hade kraften
ersatts med elektricitet Varje
fors med lite fallhöjd skulle kunna driva små minielkraftverk på några
kilowatt. Det skulle räcka till åtskilliga familjers elbelysning
eller ge en familj energi för både matlagning, TV, radio och belysning.
Värdefull skog skulle då kunna sparas. Träffade
en gårdfarihandlare som sålde en speciell substrakt från bergstenar
(stengummi) som hjälpte mot alla möjliga slags sjukdomar, impotens och matsmältningsproblem
etc. En svart kåda som var eftertraktad. Han
handlade även i andra länder och hade varit i Pakistan, Malaysia och
Nepal. Han gav ett välbärgat intryck. |
|
23/4
Manali
Regn
hela dagen, åskan mullrar, blixtrarna flammar till. Det gröna får en
härlig lyster, stenarna blir blåa. Målar utsikten, det är lättare att se i det
mulna vädret, solen anstränger ögat, gör allt mycket svårare.
Pratade
med husfadern eller familjefadern till de som äger huset. En enkel och
rättfram människa vilket gick igen hos den äldre brodern. Att förklara
ekonomin i västerlandet var svårt. Bättre gick det vädret, snön,
dagarnas längd, husbyggnaden, skogsskötseln etc. Här
har de inte mycket arbete under sex månader. De sitter i sina stugor,
spinner och väver, matar djuren. De får spara från sommarens aktiviteter,
samla i ladorna, från fruktodlingarna, jordbruket och fårskötseln.
|
Kvinna
med offer
|
Gudabilderna som bars omkring
|
27/4
Har varit sjuk en dag, fick något dåligt i magen och kände mig illamående.
Bara att ligga och ta igen sig, frisk dagen därpå, full av energi. Gjorde
den första långa vandringen upp i bergen. Följde en stig genom tät
skog, höga tjocka barrträd, kastanjeträd och ek. Stötte ihop med en
gammal fåraherde som absolut ville pröva min stråhatt, han nästan
försvann i den. Hans egen kulumössa var prydlig med några vissnande
vildblommor. Även solglasögonen skulle provas. Han skrattade gott och
visade den glesa gommen. En ung pojke var med i sällskapet. Längre upp i
berget träffade jag en engelsk flicka som var i Manali några dagar innan
hon skulle fara tillbaka hem. Hon hade jobbat i Australien. Fåraherden
och vi tog en paus. Hennes glasögon var också intressanta, även hennes
skor och ryggsäck. Hur många får hade han i hjorden? Runt 100 st. De
klipptes 3 ggr årligen. Kl 5 skulle de drivas tillbaka hem. Jag
och den engelska flickan fortsatte uppåt, förbi en strid fors där det
fortfarande låg lite snö. Kom till en glänta i skogen, vackert grön.
Kastanjeträden hade en lustig uppflikad bark, som träd i sagoböcker,
klädda i fransade kläder. Stora stenbumlingar låg utspridda i
gläntan med vacker utsikt mot snöbergen. En gammal man med hans ung
medhjälpare kom ner ifrån skogen. De var svampplockare. I några påsar
hade de dyrbar svamp för hälsokostaffärer, 600:-/Kg i torkad form. De
hade också murklor och jag köpte en stor påse för 5:-(20 Rs) Den gamle
pratade god engelska och reste till Delhi varje år för att sälja
svampen. Även här skulle glasögon provas och studeras. Jag fortsatte
att gå. Flickan ville stanna i gläntan och studera floran. Vandrade
uppåt, stigen blev väldigt brant. En strid fors korsades med spännande
sten- och träformationer i omgivningen. Vid
en upphuggen glänta stannade jag, skulle inte se så mycket mer av bergen
om jag fortsatte. Tecknade träd, stenar, snöbergen. Vände sakta tillbaka. I
solnedgången fick de motsatta bergen större relief. Filmen i kameran
hade olyckligtvis tagit slut. Under
kvällen lagade jag svampomelett och hoppades på det bästa för
magen. Det var gott, mycket gott och magen mådde bra. Två
engelsmän kom hit dagen därpå. Mycket trevliga. De hade studerat
buddism i Sydindien. De skulle bara stanna två veckor och sedan tillbaka
till England.
|
1
maj
Det
regnar och är kallt. Ingen morgonsol som värmer upp. Inget 1 maj firande
här inte och Valborg gick spårlöst förbi. Hade jag träffat svenskar så
kanske man firat. Magen börjar bli bättre. Köpte laxativmedel och börjar
med fullkornsgröt till frukost. Har mått illa några dagar. Kunde jobba
lite igår men har annars legat till sängs. Jag har lite mer än en
vecka kvar av vistelsen här. Det finns flera vandringar kvar att göra.
Nära naturen och elementen. Att livnära sig här innebär dock hårt
arbete och dålig förtjänst. Utvecklingen i dalen har dock gått stadigt
framåt. Numera går alla barn i skolan. Folk har nya näringar och är mer
ekonomiskt sinnade. Turism, fruktodlingar och yllehandel är basnäringen.
Det finns väldigt lite industri. Handel med smuggelgods står tibetanerna
för, deras bodar är fulla av utländska varor.
|
Basuner |
|
5
maj
Några
dagar kvar i Manali. Läser en spännande bok om förhistoriska människor
"Grottbjörnens folk". Naturen runt omkring är som en perfekt
illustration. Tecknar och målar sporadiskt. Magen är bättre men
problemen kvarstår. Dieten och vattnet måste ha en negativ påverkan.
Plockade mynta och kokade gott te av det. Det hjälpte knappast magen att
må bättre.
Var
uppe i byn igår och såg en gudafestival. Trummor, hornblåsare,
rökelser och gåvor till guden som bars runt av två män. Efter
komplicerade ceremonier kring templet bars guden till olika hem i byn. Kvinnorna var mest ivriga att frambära offer, pengar, rökelse och
silkeschalar. Det var ett konstant trummande hela tiden. Jag fotograferade
och spelade in ljuden.
|
Jag fotograferade också husägaren med familj framför hemmet, fick
också några bilder av mig själv. Den äldre brodern brukar försvinna på
trekking i bergen med turisterna, vanligtvis i 20 dagar. Den yngre brodern
är över 20 år och mera barnslig.
Det är en lugn tid här, vegeterande, tänkande, allehanda sysslor
som att laga mat, diska, tvätta sig själv och kläderna, handla i basaren.
Det ska bli skönt att komma på resande fot igen och se nya platser.
|
Husägaren
tog bilden på sin familj med fadern, några yngre bröder och mig.
|
Forsarna
leddes in i rännor till kvarnarna
|
7
maj
Mycket
regn och tiden fördrivs med en massa läsande.
Jag
festade med den yngre brodern en kväll. Det var på hans inrådan. Jag
lagade en god lammcurry och han kom med en flaska risbrännvin. Detta
kommer att bota din mage sade han. Mycket riktigt, den starka maten och
brännvinet löste upp magen fullständigt och dagen därpå hade jag goda
resultat på toaletten. Jag ska skaffa mig lite av risbrännvinet som
medicin för magen. Det är också en god sängfösare. Vi blev väldigt
talföra och glada av vinet i början men efter några glas slocknade vi
fullständigt.
Några
spännande nya gäster kommer hit. En är fransk musiker med sitar som
specialitet. Han har redan studerad i 4 år och ska stanna några år
till. Hans flickvän är konstnär, hon kommer om några dagar. Man kan
skaffa studentvisa och genom stipendium söka in till universitet och få
längre uppehållstillstånd. Kanske något för min nästa period i
Indien? Chanteniketan i Calcutta kanske. Varanasi eller Baroda med de allra
finaste konstskolorna vore något.
Det
måste bli fint väder imorgon så man kan göra lite utflykter.
Där
slutade min dagbok för Manali och Kulu valley 1987. Resan gick sedan till
Daramsala och McLoud Ganj, tibetanerna exilhuvudstad med säte för Dalai
Lama och
stora flyktingsamhällen plus en stor samling freaks och allehanda lycksökare.
Jag fortsatte sedan till det natursköna Dalhousi med tät
ekskog och deodar på 2000m höjd. Cikadorna spelade intensivt i skymningen.
Där fanns gamla engelska koloniala hus och mycket tibetanflyktingar. Jag
bodde i ett rum
hos en gammal angloindisk dam som målade akvareller utanför huset. Stor
militär närvaro i Dalhousi och råkade komma i delo med dem när jag strövade lite fritt
in på känsligt område.
Sedan den hissnande färden till Chamba i
Himalayas inre...
Jag
längtar tillbaka, alltid. Bergen, vägarna, samhällena och naturen. För
mig finns en intensiv dragning. Här är jag född och fick min mest
minnesvärda tid i uppväxten. Kanske sitter jag en dag på ålderns höst
och målar akvareller utanför ett kolonialt hus i engelsk stil med utsikt
över Himalaya mellan deodarerna, snöbergen i fjärran och lyssnar till
cikadorna i skymningen.
Akvareller
Teckningar
http://www.geocities.com/Yosemite/5112/kulu.html
|
|